slavar för vårt eget psyke.. man begränsar sig efter tankar som egentligen inte styrs med fullt frisk kraft.. sakta tynar man och till slut finns man inte mer, för att sedan dra sig upp igen åtminstonde för ett tag andas man frisk luft och allt e bra.. men slås snabbt tillbaka till ångestens djupaste vrår.. timmar tickar i samma takt som minnen raderas och en ny identitet e född!